Var ska Uddevallas nya badhus ligga?

Det nya badhusets placering är dagens grej i Bohusläningens Uddevalla-del.

De allra flesta intresseorganisationer som tillfrågats av Bohusläningen tycker det ska ligga i centrum, främst för kommunikationernas skull. De som är skeptiska till en central placering är turistnäringen och de som vill ha badhuset vid Rimnersvallen för att skapa ett samlat friskvårds- och idrottsområde.

Jag röstar på ett badhus i centrum. Det finns till exempel ingen möjlighet på hundra år att få lika goda förbindelser ut till Rimnersvallen som det är till Walkesborgsbadet och centrum idag. Allra helst skulle jag vilja se en ombyggnad av det befintliga badhuset, främst för att det redan har en bra placering, och för att jag inte vill vara med om en rivning som lämnar en öde tomt tillgänglig för nya, utdragna spekulationer och planer som aldrig färdigställs. Sådana har Uddevalla tillräckligt av redan.

Men det verkar som att någon redan lovat invånarna att det inte kommer att bli tal om en total stängning av Walkesborgsbadet, och då blir det uppenbart omöjligt att utföra renoveringsarbeten. Fast med tanke på den totala bristen på service under sommaren (då badet är stängt) så borde det inte bli alltför jobbigt för de ansvariga att hålla stängt ytterligare några månader ett år. Nu kanske jag gick för långt. Självklart är det svårt för alla inblandade att ens tillfälligt stänga badhuset.

En fördel med att bygga om Walkesborgsbadet vore därför att en eventuell stängning behöver hållas så kort som möjligt, och då finns all anledning att effektivisera arbetet, och därmed också kostnaderna. Vid en ombyggnation skulle man säkert också kunna spara vissa väggar eller dylikt, och det passar väl in i kommunens hett önskade miljötänk? Kom ihåg att ingen lovat att ett miljötänk ska vara det smidigaste alternativet. Självklart vore det enklare att bygga helt nytt. Det är också enklare att ta bilen till jobbet. Miljötänk har även den här insändaren; fler bussar från centrum till ett område med få förbindelser idag är så klart inte heller bra för vår miljö.

Däremot är jag inte förtjust över förslaget att lägga ett nytt, stort, badhus i Badhusparken, eftersom jag inte är förtjust i tanken att förlora en av få gröna parker i centrum. En attraktiv småbåtshamn, som det ju planeras för, behöver omgivande grönska snarare än bebyggelse. Det är något av Uddevalla centrums signum - vatten omgivet av grönska. Dessutom har Badhusparken en tendens att bli översvämmad, och det känns inte som att ett större bygge där skulle vara den enklaste uppgiften, trots arkitekternas försäkran. Stränderna längs Bäveån och Byfjorden är ju redan tveksamt hållbara har det visat sig många gånger.

Att lägga ett äventyrsbad för turisternas skull på Bodele, Gustafsberg, Skeppsviken eller Svenskholmen (som är ett av två nya förslag på ViVill i Uddevalla) är dock det sämsta förslaget som kommit upp. Och inte bara på grund av det inte vore möjligt att få bra kommunikationer dit ut, utan för att stadens enda badhus inte ska läggas på ett ställe som är till uppenbar nackdel för stadens invånare. Det är inte försvarbart att prioritera en säsongsbunden turism över invånarna. Det vore ett hån.

Alternativet att dela upp badhusets alla önskade funktioner i två separata delar, verkar i så fall rimligare, och dessutom blir en kompromiss (även om det inte är helt klockrent). Gör ytterligare en utredning vetja! Låt uddevallaborna vänta lite till. Klagomål kommer att komma oavsett badhusets placering och datum för premiäröppning.

Hel och ren

Som ett brev med posten (jag lovar, det kom via brevinkastet) fick vi Uddevallahems hyresgästtidning Bo & trivas nummer 1-2011 utdelat i huset igår. Det som fångade min uppmärksamhet var rubriken på framsidan: "Arbete för ett levande centrum". Givetvis finns det även en tillhörande artikel på mittuppslaget.

I artikeln pratar Kent Håkonsen, relativt ny centrumutvecklare i Uddevalla, om sådant som han tycker är viktigast för Uddevalla centrum, och en sådan sak är renlighet. "Vi ska ha hela och rena fasader, gator, skyltar" säger han. Gott så.

Här behövs helt och rent.

Här också.

Men jag kan inte komma undan den gnagande känslan jag får av ordens association i sammanhang som städer, centrum och trivsel. "Hel och ren" har en tendens att dras för långt. Nu är vi tillbaka i diskussionen om centrum som vårt gemensamma vardagsrum.

Förmodligen är det "hel och ren" som gör att det fula planket är fult snarare än en plats för information. "Hel och ren" låter ju bra, men vem är det som definierar ordens betydelse? Får en a-lagare finnas i en hel och ren stad? Hur många ska känna olust av en person innan den personen inte längre platsar i en hel och ren stad?

Här har man någon gång redan försökt få helt och rent.

Snälla, här vill jag verkligen ha helt och rent!

Givetvis är jag inte motståndare till hela och rena fasader, gator och skyltar. Men det finns människor som inte trivs i helt och rent. Ta Andra Långgatan i Göteborg som exempel. Det är "den mest kreativa gata i hela Göteborg", och jag garanterar att den är långt ifrån hel och ren i ordens alla möjliga definitioner. Jag kanske inte gillar det så mycket, men väldigt många gör det. Speciellt de som är unga, hippa och som just anses kreativa. Risken för att Uddevallas hippa skulle stanna här i vuxen ålder är väl liten, men vore det helt omöjligt att försöka få även dem att trivas lite i alla fall?

Vi vill?

En vecka sedan kom Uddevalla Kommuns nya online-tjänst ViVill i Uddevalla upp. Tanken är att uddevallaborna ska kunna starta namninsamlingar om sådant som är viktigt för dem, och som eventuellt leder till att frågan uppmärksammas av lokalpolitiker som sedan kanske vill göra något åt det. Det är en sympatiskt idé; det som medborgarna brinner för värt att lyftas upp och tittas närmare på.

Än så länge har tre förslag kommit in. Det första handlar om att Uddevalla centrum borde bli mer tillgängligt för funktionshindrade, det andra handlar om att det borde startas en cirkusskola i Grohed, och det tredje handlar om att Uddevallas krogar borde få ha öppet till minst klockan tre, och med tillägget att Skeppsviken borde byggas ut (lagom mystiskt och ospecificerat).

Fram tills idag morse har bara ett av förslagen fått en namnunderskrift, nämligen den första.

ViVill i Uddevalla presenterades med stora förhoppningar om att det nu skulle bli enklare och smidigare för medborgarna att göra sina röster hörda och diskutera stadens utveckling, men det verkar som att intresset är minst sagt svalt. Kanske är det än så länge okänt att möjligheten finns? Eller så är engagemangen verkligen så icke-existerande bland de grupper av människor som man hoppades få kontakt med?

Jag kommer att hålla ett öga på vilka förslag som trillar in eftersom jag tycker det är roligt att se vad människorna i Uddevalla tycker skulle göra livet (i alla fall) lite bättre. Speciellt med tanke på klagolistorna som brukar komma fram när det gäller att förklara vad det är som gör Uddevalla till ett trist ställe att bo på. För som det ser ut nu så finns det knappt något att förbättra.

Stort minus i kommunens resultat 2009

Jag är inte säker på vad jag letade efter exakt, men jag råkade stöta på en spännande sammanställning över Uddevalla Kommuns ekonomi för åren mellan 2005-09. Jag konstaterade först att antalet invånare ökat från år till år, men redan på andra raden av siffror hade jag satt kaffet i halsen om jag hade druckit kaffe just då. Årets resultat i miljoner kronor har gått från 59, 49, 63, 28 till -197 år 2009. -197!

Men sedan insåg jag att det var IKEA-satsningen som gav detta resultat, och eftersom det är tänkt att vara en långsiktig investering snarare än en kostnad så lugnade jag ner mig. Jag letade upp den förenklade årsredovisningen för 2009 och läste där. Jo, på tredje sidan konstateras det att kommunen hade fått ett positivt resultat på 127 miljoner kronor, om det inte varit för "markberedning inom Torpområdet", som de kallar det, och som de avsatt 324 miljoner kronor till. Därav ett underskott i resultatet.

Det jag tycker är spännande är hur de valt att formulera detta i de sammanfattande, orange styckena i slutet på sidan 3:

Kostnaderna var 3 281 mkr, främst personalkostnader, köp av verksamhet från andra utförare, material och tjänster, bidrag och avsättning för utbyggnad av Torpområdet.

Jag kan inte låta bli att tycka att det verkar som att de medvetet lagt in Torp-utbyggnaden sist för att avleda uppmärksamhet. Om man inte orkar läsa all brödtext som finns i ett litet behändigt häfte så läser man de roligt färgade styckena, eller hur? Och om man bara skulle läsa det citerade stycket här, så är det lätt att anta att det som kommer först i uppräkningen är det som är viktigast; ungefär som om det var en topplista av något slag, visst är det så? Så om någon inte skulle orka läsa hela uppräkningen heller, utan bara början, så skulle den personen få intrycket att personalkostnade, köp av verksamhet från andra utförare (redan det så intetsägande att vem som helst kan vilja sluta läsa), material och tjänster... Utbyggnaden av Torpområdet, det som faktiskt satt kommunen på minussidan, riskeras skippas helt.

(Jag tänker inte ens lägga krut på att presentera min konspirationsteori om att lägga posten "personalkostnader" först, för inte är det väl ett sätt att försöka få kommuninvånarna att tro att det var främsta orsaken till minusresultatet och motivera ännu fler nedskärningar i personalen?)

Självklart är det ingen hemlighet att Kommunen (kommer att) plöja ner mängder med pengar ute på Östra Torp. Många tycker det är bra till och med. Exakt vad jag tycker om det har jag inte bestämt mig för. I all ärlighetens namn har jag inte orkat sätta mig in i det än, men när jag gjort det återkommer jag i frågan.

Elever älskar datorer!

Eleverna på Uddevalla gymnasieskola ska tydligen få låna var sin laptop under gymnasietiden, allt enligt Bohusläningens artikel den 19 februari. Det låter som en rolig idé tycker jag. Man kan ha mycket roligt i skolan om man har tillgång till en dator. På min tid hade vi på Agneberg endast datorer i låsta datasalar. Förutom den enstaka lektionen i datorkunskap i veckan gick vi nån gång upp med svenskläraren för att skriva en kortare text. Och om man hade riktig tur kunde man bli insläppt i datasalen om man hade behov av en dator när man jobbade med något annat ämne. Det behövs nog inte sägas att det inte alltid var skolarbete vi pysslade med när vi väl fick tillgång till en dator på skoltid.

Och det behövs nog inte heller sägas att dagens och framtidens gymnasieelever också kommer att syssla med annat än skolarbete när de sitter vid sin dator, inte bara på skoltid, men även hemma. Därmed inte sagt att eleverna automatiskt kommer att vara så distraherade av allt annat roligt att de aldrig kommer att få något gjort. De flesta gymnasieelever inser trots allt att de förlorar själva på att inte göra sina uppgifter.

Problemet, tror jag, kommer att uppstå i diskrepansen mellan elevernas och lärarnas kunnande.* Magnus Jacobsson säger i artikeln: "Dagens unga har en stor del av sina liv i den digitala världen. De kommunicerar, hämtar information, spelar spel och lyssnar på musik. Att även lärandet sker på den arenan är därför helt naturligt."

Hur är det tänkt att detta lärande ska se ut? Vad spelar det för roll om eleverna redan integrerat datorn och Internet i sitt vardagliga liv om lärarna fortfarande använder dem till SVTplay och Facebook? Och det om man har tur! Alla lärare är inte 30-nånting som laddar upp semesterbilder och tankar ner amerikanska serier. Vissa lärare är helt enkelt inte bekväma med datorer, och hur ska dessa lärare kunna skapa ett lärande via dem när de själva inte ens vet vad hälften av grejerna på datorn är?

Inköpet av datorer anses inte bli särskilt dyrt, men hur ser kalkylerna ut för fortbildning av lärare? Vem ska lära dem att använda datorn som undervisningsverktyg? Utbildar högskolorna sina lärarstudenterna i detta? Vad jag hört om lärarutbildningens studenter och datalektioner så verkar det som att skicka e-mail är alldeles tillräckligt krångligt för vissa. Eller räknar kommunen kallt med att det är något som ska komma naturligt i takt med att de nyutexaminerade lärarna blir yngre och mer datorvana? Eller är det helt enkelt tänkt att datorns främsta funktion ska vara som skrivmaskin?


Jag tycker alltså att det är en bra idé att ge eleverna datorer, för det kommer de att gilla. Det jag inte vill se är att Uddevalla gymnasieskola blockerar vissa populära hemsidor för att stävja nöjessurfning på skoltid. Detta är nämligen inget annat än ett hån mot snart sagt all samhällsutveckling. Och inte bara då censur inte hör hemma i en demokrati.

Skräckexemplet för detta får bli Portalens Gymnasium i Uddevalla. Kanske har det ändrats nu (personen jag hörde detta från tog trots allt studenten några terminer sedan) men på den tiden var bland annat Youtube blockerat. Youtube. Ett av de största (?) Internet-fenomenen på 2000-talet. Blockerat. På ett IT-gymnasium. Helt enkelt skrattretande, för att inte säga förkastligt.**

Nej, jag vill se att Uddevalla Gymnasieskola tar fullt ansvar när eleverna får sina datorer. Blir det inte så bra som de tänkt sig, lägg då skulden på ledningen, inte eleverna som ju bara kommer att göra vad som är helt naturligt för dem - blanda nytta med nöje där framför datorskärmen.

--
* Självklart är jag väl medveten om att alla elever inte är intresserade eller erfarna datoranvändare, men premissen för att introducera datorer till alla elever är att datorn redan är en naturlig del av ungdomarnas liv.

** Möjligen (men inte troligt) tänkte man sig att eleverna ska lära sig allt om hur man tar sig runt dylika blockeringar.