30 september 2011

Vacker politik?

Med anledning av medborgarundersökningen publicerade Bohusläningen en till artikel i går, där resultatet kommenteras vidare. Det som fick mig att höja på ögonbrynen var kommunalråd Sture Svennbergs uttalande. Han citerades:


Men... vad handlade undersökningen om nu igen? Jo, just det. Den handlade om hur folk bedömer:
Uppenbart handlade den inte om hur vackert man tycker Uddevalla är. Uppenbart handlade den inte om att Uddevalla har ett bra läge mellan skog och hav. Eller menar Svennberg att medborgarna borde bortse från eventuellt missnöje över hur kommunen sköts, eftersom vi har Bäveån? Gör då skogen att medborgarna kan känna sig säkra på att gamla mor och far får en human omvårdnad? Minskar närheten till havet storleken på barngrupperna i förskolan?

Självklart inte.

Rapporten handlar om något helt annat än det fysiska rum som är Uddevalla kommun. Den handlar om hur skötseln och ledningen upplevs. Det är två helt skilda saker. Vi har inte glömt att vi bor i en vacker stad, men hur vore det om politikerna slutade försöka åka snålskjuts på den?

29 september 2011

"Åh!"


Det var läge sedan jag blev så förtjust över att se vindkraftverk som jag blev i förra veckan när jag siktade de här två propellrarna, längst bort vid horisonten. Jag har ingen aning om var de står, eller hur länge de stått där, men de passar uppenbart in alldeles utmärkt där. Jag blev uppriktig glad över att se dem snurra långsamt i solnedgången.




Bonus: Uddevallabron.

Bonus: fint.

28 september 2011

Staden bara en mor kan älska?

Än en gång konstateras det att många uddevallabor inte gillar sin stad. Det är som bekant ingen nyhet i sig, men nu har kommunen fått siffror på det, och i Bohusläningen finns det artiklar om just det. Stefan Björling (kommunens demokratiutvecklare) har givetvis rätt när han påpekar att undersökning handlar om hur människor upplever Uddevalla, snarare än om hur det faktiskt är.

Däremot är jag lite förvånad över att kommunen och politikerna inte verkar förstå varifrån den här känslan av att "Uddevalla kommun är skit" kommer ifrån. Därför tänker jag nu ge några tips på vad som kan tänkas ge upphov till en sådan känsla.
Det här är givetvis bara ett axplock, och säkert finns det mängder med folk som inte bryr sig ett dugg om något av dem, men tyvärr kvarstår faktum - många av kommunens projekt (som de jobbat hårt med) räknas inte som något särskilt av befolkningen.

Om kommunens män och kvinnor vill att uddevallaborna ska tycka att de gör ett bra jobb så gäller det att faktiskt visa upp vad man gjort. Helst kunna visa på positiva resultat, och i drömläget även se till från början att det man vill göra också berör och engagerar uddevallaborna. Att driva projekt som få motiveras av verkar i alla fall lönlöst i mina ögon.

Visst, uddevallaborna kan säkert vara ovanligt svårflörtade, men vem kan säga att det inte finns sannolikt goda skäl?

Höstspaning i Hasselbacken






27 september 2011

Lågor - en glädje för vissa, för andra ett sätt att försöka tjäna pengar

Det handlar om Lågor igen. Bokprojektet.

Jag reagerade inte på det först när jag bläddrade i den. Jag tyckte visserligen att det var konstigt att någon skickat in ett kapitel (eftersom ett kapitel ur en bok knappast gör någon glad, och det hinner knappast berättas något av substantiellt värde), men jag antog att författaren hoppades samla en skara fans för att motivera en senare utgivning av hela boken.

Det jag inte kopplade då var att författaren i allra högsta grad förberedde sig på utgivning av boken - och att hon dessutom redan kan titulera sig "etablerad författare".

Projektet var öppet för alla, så det faktum att hon är en "riktig" författare bryr jag mig inte ett dugg om. Däremot invänder jag mot det faktum att hon deltog med en text som strax efter Lågors utgivning också kom ut till försäljning.

Jag har försökt se på det här ur olika synvinklar, men den övervägande känslan är ändå att författaren använt sig av Lågor för att göra gratisreklam för sin bok. Och det tycker jag är dålig stil.

Hon hade kunnat skriva om hur hon tänkt, funderat och arbetat med efterforskningar i samband med bokskrivandet. Hon hade kunnat skriva en helt ny, kort, novell baserat på någon händelse eller person som hon kommit i kontakt med i samband med samma efterforskningar. Hon hade kunnat skriva snart sagt vad som helst (hon är trots allt författare!), och det hade varit ett mer storsint och värmande bidrag. Nu är det bara ett simpelt försök att kränga fler exemplar av sin bok.

Lågors storslagna glans falnade precis, om än bara lite grann.

26 september 2011

Brf Kronolotsen


När det bara fanns en gropig grusparkering och en liten träkåk här... jag minns det som igår.




24 september 2011

Kastanjer på rad


Kastanjallén runt Museiparken är bland det vackraste vi har i centrum, så enkelt är det (den består ju av träd, eller hur? Träd vinner alltid, om du frågar mig).


23 september 2011

Alkohol och oskyldiga krögare

Bilden från i februari, när Golden Nights först fick "nej".
Det var ett tag sedan jag sist skrev om Golden Nights. Inget har egentligen ändrats, de får fortfarande inget serveringstillstånd, och nyligen läste jag i tidningen att ytterligare en krögare blivit av med sitt tillstånd. Som vanligt är det många som blir upprörda, inte minst krögarna själva.

Jag brukar säga så här: alla är lika inför lagen, men inte inför de som dömer. Vad jag menar är att även om lagboken bortser från personlighet och känslor, så kan en människa sällan göra detsamma. För ja, tyvärr är Sverige nedlusat med personer som inte kan skilja på sin egen person och sin yrkesutövning. Om du är taskig mot personalen kan du knappast längre förvänta dig ett ödmjukt, professionellt bemötande. Det är samhället vi lever i.

Alltså: attackerar man tjänstemännen får man räkna med att ärendet inte går helt smidigt. Jag anklagar ingen, men det kanske är värt att tänka på nästa gång man är i kontakt med myndigheter? För säkerhets skull, liksom.

Det jag alltid konstaterar är att människor ser ett förlorat serveringstillstånd som slutet på allt. Restaurangen måste stänga, det kommer inga kunder; och självklart också omvänt, det finns snart inga ställen att gå till längre, Uddevalla kommer att självdö. Och allt på grund av alkohol.

Det blir så uppenbart att människor inte vill vara utan sin alkohol, och det är både skrämmande och fascinerande. Många argumenterar för att vin och öl hör till matkulturen, och att dryckerna är en del av själva smakupplevelsen; detta vin passar perfekt till detta kött, och så vidare. Inget fel med det, för så är det ju (om man gillar smaken, vilket många verkar göra).

Men måste man få den där upplevelsen varje lunch? Varje dag? Varje gång man går på krogen för att äta gott? Och kan man verkligen inte få en likvärdig smakupplevelse utan alkohol?

Klart man kan.

Men folk vill inte. Alkoholen är viktig. Därför blir många upprörda över såna här nyheter.

Det finns ingen lag som är så fullkomlig att det inte finns de som lyckas komma i kläm. Specialfall finns alltid, och jag försvarar egentligen inte nitiskt paragrafrytteri, men som en av kommentarerna på ena artikeln på Bohusläningen mycket riktigt påpekar: varför ska vissa krögare få dispens när andra lyckas följa alla (samma) regler?

De överklagande krögarna är övertygade om att de inte gjort något fel, om det stämmer eller inte har jag naturligtvis ingen aning om. Dock vet jag att det verkar vara normalt mänskligt beteende att inte vilja erkänna ens för sig själv att man inte är felfri, med följden att eventuell kritik alltid ses som omotiverad och överdriven. Återigen, jag anklagar ingen, jag påpekar bara.

Sedan är det givetvis omöjligt för en krögare att hålla 100%-ig koll på sin personal att de sköter sig enligt konstens alla regler, varenda minut under arbetspasset (även sena kvällar och nätter när de flesta omöjligt kan vara helt pigga och alerta). Ofta är det ju personalen som inte pallar slänga kvitton efter folk, eller som råkar servera en ny drink till den som inte mer ska ha.

En hederlig krögare gör alltså bäst i att ha pålitlig personal. Mitt tips till alla hederliga krögare blir alltså (nu som då): Anställ personal med råg i ryggen, hög arbetsmoral och personlig integritet så lovar jag att det blir enklare att driva krogverksamhet - med serveringstillståndet i behåll.

20 september 2011

Utsikt över hamnen




Uddevallabron



1712 meter lång, 149 meter upp till högsta toppen, 51 meter fri segelhöjd. Byggd mellan 1997 och 2000.



Så tokigt det kan verka!

Bilden hämtad härifrån.
Det är tydligen inte bara jag som har reagerat över att man kunnat se (jag har för mig att det inte ser ut så här längre...) barnleksaker bakom ett fönster med texten "Cocktailbar" och "Nattklubb" (på Norra Drottninggatan, bredvid Carlia). Jag är säker på att det finns en helt logisk förklaring till detta, men det hindrar inte folk från att skämta om och skratta åt det på Internet.

Men tack för bilden, tjuvtittat.se! (Jag har själv inte velat ta en bild på det, eftersom jag tycker det är lite ohyfsat att ta bilder genom fönster som inte är uppenbara skyltfönster. Tur att det finns folk som inte har lika stor respekt för andras privata sfärer.)

14 september 2011

Vågorna och vinden på film


Jag är lite tveksam inför att dela med mig av det här videoklippet från Skeppsviken. Det är inte mycket att se, och definitivt inte mycket att höra, men det var länge sedan jag hade en video, så jag tänkte att den här kan få duga i brist på annat. Kanske är det någon som gillar det?

Det efterlängtade ovädret


Jag fick vad jag ville ha! Orkan är långt bättre än åskstorm, och det var otroligt häftigt, även om det inte var på långa vägar "det värsta" ovädret jag varit med om. Det blåste, det var svårt att stå still, vilket innebar att det var svårt att hålla kameran still. Dessutom var det tillräckligt mörkt för att min älskade kamera inte skulle vilja jobba med full kraft. Men jag tycker ändå att bilderna har ett visst värde. För självklart tar jag inte dåliga bilder, vilka omständigheterna än är... heh

Den här rampen brukar gå ner till en sandstrand...
Här brukar det också finnas en strand...


Orkanöversvämning

Ingen översvämning i sig, men den här delen av Bäveån var ovanligt full.
Det här är några av de översvämningar jag stötte på i går kväll, på väg till Skeppsviken (bilder därifrån kommer senare).









11 september 2011

Uddevallabon går på releasefest

Inger Albinsson på scenen.
Då var den släppt: Lågor - resultatet av kommunens bokprojekt. Ett 40-tal av de 56 författarna sades vara (jag räknade dem aldrig) på plats i Stadsbiblioteket igår, och av de 40-talet var det knappt hälften som ställde sig på scenen för att läsa upp valda delar ur sina alster.

Inger Malmström läser upp sin sonett tillägnad Uddevallabron.
Det bjöds på skratt och svordomar, och såväl entoniga som levande uppläsningar. Några höll sig inom de erbjudna tre minuterna, andra drog villigt över på tiden utan att skämmas. Det förvånar mig dock ständigt att folk ibland verkar totalt omedvetna om hur lång tid tre minuter faktiskt är...


Evenemanget inleddes av bland andra Conny Äng (chef på Uddevallas kultur- och fritidsförvaltning sedan 2004), och även om jag inte riktigt har samma passion för den tryckta boken som sådan, så verkade det som att jag och Conny Äng i alla fall delar passionen för bibliotek. Bibliotek är bland det bästa som finns. Det borde vara en mänsklig rättighet att ha tillgång till ett. Jag är till och med beredd att påstå att bibliotekslagen är viktigare än många andra lagar vi har. Att vissa politiker vill ta bort den kan enbart tyda på sinnesförvirring.*


Dekorationerna och ljussättningen som Stadsbiblioteket ordnat med dagen till ära var för övrigt alldeles förtjusande.

Stort tack till alla som anordnade, deltog och bevittnade!

-

* Vissa politiker i det här fallet är Alliansen som sagt att lagen lika gärna kan tas bort eftersom den inte alltid efterföljs av kommunerna. Den haltande logiken i detta uttalande lämnar jag i övrigt okommenterad.

08 september 2011

Vattendroppar



Lycka är att slippa ta av sig ytterkläderna

Jag läste på Uddevalla kommuns hemsida om stans fritidsgårdar och deras verksamhet när jag stötte på följande stycke:


Och jag tänkte genast: yes! Jag har längtat efter ett ställe där jag slipper ta av mig ytterkläderna! Samhället är alltför restriktivt med sina regler och normer som säger när man får, och inte får, ha på sig ytterkläder. Åh, varför är jag för gammal för att kunna hänga på fritidsgården!?

Skämt åsido. Jag tror jag förstår hur man har tänkt. Kanske tänker man sig en kontrast till skolans värld där nitiska lärare terroriserar elever som väljer att vara klädda i plagg som lärarna inte tycker passar inomhus. Kanske har någon betraktat ungdomarna på fritidsgården och insett att de oftast inte hänger av sig ytterkläderna när de kommer in. Kepsen/mössan sitter förmodligen också kvar på, så det naturliga är ju att anta att det är så här ungdomarna helst vill vara klädda och känner sig bekväma i.

Min första gissning hade dock varit att ungdomarna inte känner sig trygga med att lämna sin dyra jacka i en öppen entré på fritidsgården, men det kanske bara är jag?

07 september 2011

Dalabergs centrum



Ingen kan anklaga Dalabergs centrum för att vara särskilt estetiskt tilltalande. Det blir inte vackrare med åren heller, av någon märklig anledning. Det jag alltid har undrat över är de "vita" takbalkarnas funktion. Det är uppenbart att de inte skyddar mot varken regn eller sol, men däremot är någon sorts kablar eller vajrar dragna igenom dem. Håller de kanske ihop byggnaderna? Skulle allt rasa om man tog bort dem? Eller... Det otänkbara... Tycker någon att det är snyggt?!



Det största tecknet på att tiden står stilla runt Dalabergs centrum är nog den här skylten. Det var ett tag sedan man såg den symbolen för Uddevalla kommun, eller hur? Hur många år sedan var det nu den slutade användas?






Jag har aldrig varit inne i Dalabergskyrkan... Det är ett streck i räkningen. Jag borde ta mig in på något sätt. Nu låter det som att jag tänker mig klättra över murar, smyga och bryta mig in genom låsta dörrar. De har säkert öppet då och då om alla andra kyrkor, som tur är, så det slipper jag nog.