1 - årets julkalender

Första december innebär att det är dags för julkalender! Precis som förra året kommer jag dela med mig av fotografier från året som gått, och även om vårblommorna och sommargrönskan lite längre fram inte ger direkt julkänsla, så hoppas jag att det är lite trevligt att se ändå.

Och var beredda på fåglar.

Det stämmer, detta är vittruten som gästade oss i januari. Här är tidigare opublicerade bilder av den.

Det är så härligt att komma ner till havet och spana mot horisonten...

... man vill verkligen slå sig ner och bara ta in den storslagna utsikten.

Glad halloween!

Iiiiii!

Nu är det dags för lite läskigheter!

Oh my God, oh my God, oh my God! Den kommer hitåt! Spring!

Jag hoppas alla har en bra dag, trots läskigheterna.

Ensam på bussen

Jag åkte tvåans buss hela vägen från Torp till Kampenhof, och inte en enda person klev på under hela sträckan.

En sån här monumental händelse måste man blogga om.

2 december

Dagens bilder är från slutet på mars.

Färjan som var parkerad i hamnen.

Ejdrar.

Pontonbryggan som slitit sig under stormen och strandat.

Skrattmås.

Ibland kanske man råkar tappa sin drömrulltårta, och då kan man inte bara plocka upp den hur som helst... Bättre låta den ligga kvar.

Passa på nu, för sjutton gubbar!

Ja, ni ser ju. Det finns i princip ingen anledning till att inte parkera på Lancaster.

Glad halloween!

Huuuu, kusligt!

Så klart är det inte månen som är årets läskighet, utan...

Iiiiiiiiiiiii!

Aaaaaaaaargh!

Vet ni vad det här är?

Trodde väl inte det...

Det är - helt uppenbart - två harar, en mörk kväll, i Teaterplantaget.

Vi är inte ensamma

Vad vet du om strandskyddet?

Jag har genomfört Strandskyddsdelegationens webbutbildning, så nu kan jag mer än jag brukade. Jag äger visserligen ingen strandtomt, men tänker mig att det kanske är allmänbildning när man bor nära vatten?

Oavsett vad är det alltid skoj att lära sig något nytt om hur saker i samhället fungerar, eller hur?

Bilden som säger mer än tusen ord

Ibland roar jag mig med att hitta på dialoger mellan figurerna på skylten. Är personen med pannband (?) bara avundsjuk, eller är de på jakt efter en gäckande gangsterliga? Är alla vänner, på väg till en mysig ö i skärgården för en trevlig sommarfest? Möjligheterna är oändliga.

Och kanske får man oändliga möjligheter om man köper en båt?

Stör jag? Eller inte längre?

En nackdel med sommar och soligt väder är att man aldrig kan veta exakt var det ligger solbadare och njuter av livet. Man kan aldrig heller riktigt veta om solbadaren fortfarande lever eller inte. Så jag smyger runt livlösa kroppar på upptining och kastar nervösa blickar omkring mig.

Glad sommar.

Han bar en grape i handen

En medelålders man promenerade med sin dam genom Söder.

Det var en ganska vanlig man.

Inget uppseendeväckande, men självsäker.

Förutom att han hade en grape i högerhanden.

En flammig, gulorange grape.

Han bar den inte skrytsamt. Inte utmanande. Inte kaxigt.

Han bar den lite gömt, vänd in mot kroppen. Men inte generat.

Som om han alltid bar på grapefrukter, och visste att folk skulle undra.

Så jag vände bort blicken, men såg ändå grapen för mitt inre öga.

Man kan inte ose det sedda.

Jag kan inte förneka vad jag såg.

Jag kan bara konstatera:

En man bar en grape genom Söder.

Han hade den i handen.

Byggnadsarbete pågår - Brf Kapelle

Jag läser följande i faktabladet som Riksbyggen gett ut (s. 8): "För att utöka villakänslan får varje bostad egen ingång och för att skapa sociala synergier ställs husens entréer mot grannhusens uteplatser." Jag tänker mig att den enda sociala situationen som kan tänkas uppstå är att grannarna känner att de måste hälsa på varandra de gånger någon använder entrédörren samtidigt som någon annan hänger på sin uteplats. Om de lär känna varandra kanske man kan snacka någon minut på väg hem/ut, men att kalla det sociala synergier...? Missar jag något?

Voffor gör di på detta viset, Lejas?

Jag har aldrig tänkt på det tidigare, och jag skulle nog aldrig ha tänkt på det heller om min skarpsynta syster inte påpekat det...

Den där reklamen från Lejas café... Motivet består av en halv bild spegelvänd. Och det stör mig. Varför kunde man inte ta en hel bild från början? Fanns inte tillräckligt många fat och bakverk tillgängliga?

Nu tänker jag på det varje gång jag ser den.

Uddvalla äger

Vi är alla nysvenskar?

Jag har funderat på en sak... Det ska inte tas på fullt allvar, även om det teoretiskt är fullt möjligt... Men... Tänk om Uddevalla blir diskriminerat?

Lite samma idé presenterades i en insändare i Bohusläningen några dagar sedan. Där menar man att ingen för Uddevallas talan på riksnivå. Jag funderar på om det också kan bero på att riksnivån inte tar Uddevalla på allvar.

Det är svårt att inte fråga sig varför Uddevalla ofta drar det kortaste strået till förmån för Trollhättan. Högskolan, NÄL, dubbelspår till Göteborg. Alla vet att det finns en rivalitet mellan Uddevalla och Trollhättan, och alla vet att den "alltid" funnits. Och det verkar som att Trollhättan går vinnande ur de flesta strider. Varför är det så?

Uddevalla blev svenskt 1679. Trollhättan har varit svenskt sedan åtminstone 1000-talet. Nu kanske nån tänker "men snälla du, du tror väl inte att det spelar någon roll?!" Frågan är snarare, kan vi vara säkra på att det inte spelar någon roll??

Behöver du en stunds stillhet?

Gå med ett litet ärende till SEB.

Där kan du få stå absolut stilla i minst 20 minuter. Sedan vill du förmodligen ut därifrån ändå.

Vårblommor till mig. Vårkvist till min syster.

(Jag lovar, hon gillar den!)

Saker jag lärt mig på Lidl den här veckan:

• Jula är egentligen bästa affären. Billigt och dessutom bra varor, sägs det (i kassakön).
• Hallonbuskar är populärast. Inget snack om den saken.
• Om man tror att kassapersonalen gjort fel så har man själv fel.

Det där är i princip jag