Året var tjugohundratio...

Av en slump hittade jag två videor på Youtube, båda från 20:e februari, 2010.

Jag blir glad av sånt här.

Vågorna och vinden på film

Jag är lite tveksam inför att dela med mig av det här videoklippet från Skeppsviken. Det är inte mycket att se, och definitivt inte mycket att höra, men det var länge sedan jag hade en video, så jag tänkte att den här kan få duga i brist på annat. Kanske är det någon som gillar det?

Sörkälleparken

Sörkälleparken är en lustig liten park. För det mesta går jag bara förbi den, och den ensamma damen ute i vattnet ser oftast ganska ledsen ut. Jag läser att parken är anlagd på 1930-talet, efter att folket inte längre behövde använda platsen till att hämta sitt vatten på.

Istället blev det alltså en park - Drottninggatans ändhållplats - och troligtvis den gamla stadens slut i söder. På den här bilden från 1920-talet ser nämligen området tämligen obebyggt ut, men om vi spolar fram till 1945 liknar det redan Uddevalla så som det ser ut idag.

Statyn som står i spegeldammen ska enligt kommunens hemsida ha ställts ut på 1940-talet. Den heter "Vadande flickan", och som vanligt när man ger sig ut för att vada faller klänningen av ens axlar och det blir svårt att skyla brösten (det är en av anledningarna till att jag sällan har lust att vada ut i någon slags vattenansamling). Skämt åsido, jag tycker att statyn är vacker. Och trots allt är det hyfsat ovanligt att en staty-tjej ens får ha lite kläder på sig.

Konstnären Matti Haupt gjorde också "Flicka med fläta" som finns i Margretegärdeparken, och tydligen var han känd "som en mästare i att skulptera unga kvinnor". Jo jo. Jag undrar just hur han fick det intresset.

 

Givetvis finns det en pump också för att påminna om platsens och parkens historia. Det porlar under marken och brunnen, och är ett ypperligt exempel på aktiv ljuddesign. Ni vet, sånt där har ju varit inne ett tag nu, och därför bestämde jag mig för att filma en snutt så att ni kan höra hur det låter.

Utveckling!

Nu ska ni få höra något häftigt!

Uddevallabon har fått ett litet hem på youtuben. Där kommer jag att, sakta men säkert, lägga upp kortare videor som jag filmar med min älskade kamera.

Det kommer inte att vara några revolutionerande videor. De kommer inte att ha särskilt bra kvalitet, och jag kommer inte att kunna hålla kameran stadig. Ni kommer också att få leva med de små knäppande ljuden som kommer av att jag trycker på knappen för att starta och stänga av filmandet.

Men om ni kan bortse från allt det här, och istället se videorna som små vykort som jag skickar ut med all min Uddevalla-kärlek, ja, då kanske det går att i alla fall tolerera dem - mina små videor.

Och vad passar bättre till premiären än en kort video av Uddevallas vackraste träd?

(Självklart kommer jag att dela med mig av videorna även här på bloggen, så ni behöver absolut inte vara oroliga för att missa någon av dem)