Snart kan det bli nybygge på Oljeberget

Det verkar som att Skeppsviken kommer att bli bebyggt. Jag förstår inte varför man ens låtsats ta hänsyn till allas åsikter när det var klart som korvspad redan från början att det skulle bli hus där (det förstod jag redan när det blev tal om folkomröstning i saken, och på den tiden hade jag precis slutat växa på höjden). Uddevalla behöver tydligen en ny gräddhylla enligt de som redan bott på de gamla gräddhyllorna i X antal år och känner att de behöver förändring. Något mer exklusivt. Ett område för livsnjutare med kvällssol på balkongen, utsikt över Byfjorden och den mäktiga Uddevallabron, och så närheten till salta bad och rekreationsområden samtidigt som man är nära stan. Perfekt!

Personligen förstår jag helt enkelt inte vad det är som lockar folk att vilja bo där. Visst, vissa saker verkar ju bra (läs stycken ovan), men allt det andra då? Utsikten över silobyggnaderna. Kranarna. Industribyggnaderna. De återkommande besöken av fula, flytande lådor (även kallade fraktfartyg). Det smutsiga vattnet. Lukten av olja och gud vet vad annat det är. Ljudet av lossning och lastning (som faktiskt ibland även ekar bland husen i centrum, även mitt på dagen, när trafikbuller borde maskera ljudet). Hamnen är i sig en fascinerande arbetsplats och viktig för både Sverige och Uddevalla, men det finns en anledning till varför människor förr i tiden valde att bo en bit längre bort.

Bilderna är tagna under min vårpromenad.

Så varför vill man bo vid vatten, och speciellt hamnområden, nu? Idén att bebygga hamnar är långt ifrån unikt för Uddevalla. Mariestad vill göra det. Norrtälje vill göra det. Göteborg håller på att göra det, och Hamburg har redan gjort det. Ystad fick inte göra det. Östra Göinge vill göra det. Norrköping vill göra det. Och då har jag knappt nämnt några städer utomlands trots att jag misstänker att trenden kom(mer) därifrån. Så varför? Tja, det verkar vara just för att det är trendigt.* Problemet är att många hamnområden som bebyggts runt om i världen har varit mer eller mindre döda innan de började. I Uddevalla har vi fortfarande en högst levande hamn.

Det jag är mest skeptisk inför är att det är Strandpromenaden som anges som främsta anledning till intresset för boende i Skeppsviken. Just det, Strandpromenaden - några meter träkonstruktion intill en bergsvägg. Strandpromenaden är praktisk och jag är glad att den finns, men frågan är om inte uddevallabornas kärlek till den gått lite över styr.

"[R]isken är mycket liten för att en explosion skulle skada bostäder och människor" säger en riskutredning över området. Notera, det står inte att risken för explosion är liten. Det står att risken är liten att explosionen skadar hus och folk. Med andra ord, något kan mycket väl explodera. Och Exxon Mobil Oil verkar inte heller ha helt ofarlig verksamhet med tanke på att de stoltserar vid grinden med att inga olyckor inträffat den senaste tiden. Vilket ju betyder att det absolut kan hända.

Hamn. Fler bilder på hamnen har jag här till exempel.

Tydligen kommer hälften av lägenheterna på Oljeberget bli hyreslägenheter. Husen närmast Exxon Mobil Oil får hyreslägenheter = de sämsta lägenheterna blir hyreslägenheter. Vem förhandlade fram den överenskommelsen undrar jag? Sverigehuset kommer att kunna tjäna mer pengar på de tilldelade husen än vad de kunde ha gjort på husen närmast Exxon (som därmed också erkänns som ett problem, oavsett hur gärna utredare vill att det ska verka som att det inte kommer att störa boendemiljön alls). Varför anses Sverigehusets vinstintresse vara det viktigast? Varför är inte boende i hyresrätter värda det bästa läget? Självklart vet jag svaret, och det gör du också.

* Och så hela den biten om fastighetsbolag som letar efter "oexploaterad mark" som de kan förädla, det vill säga, tjäna pengar på, och för att kunna göra det måste de först övertyga alla om att området i dag är värdelöst, men att det i morgon kan sjuda av liv och rörelse. Det tycker de flesta folk nämligen om.