Områdesrapport över Dalaberg och Hovhult

I slutet på förra veckan uppmärksammades chalmeristen Lisa Åhlströms områdesrapport över Dalaberg och Hovhult i och med en presentation av den samma på ett möte på Dalaberg.

Det som slår mig när jag läser pressmeddelandet är att Åhlströms positiva punkter - blandning av olika sorters boende, närhet till de flesta nödvändiga serviceställen och rekreationsområden - är precis det miljonprogramsområdena planerades för. Det är givetvis positivt att stadsplaneringen från den tiden faktiskt fortfarande fungerar, men tydligen är det ovanligt eftersom det presenteras så här?

Jag har tidigare bott på Hovhult och den enda invändningen jag har mot norra Uddevalla är att det är långt från centrum/Kampenhof. Det är ett sympatiskt område, och närheten till naturen (eller ja, militärområdet då för egen del) är ett enormt, guldglittrande plus i kanten. Jag säger bara: fält av blåbärsris fem minuters gångväg hemifrån.

Samtidigt går det inte att bortse från de sociala problem som kommunen koncentrerat i just dessa två stadsdelar. Många som skulle vilja flytta därifrån har helt enkelt inte möjlighet. Utländskt ursprung och ett utländskt namn är hinder på både arbets- och bostadsmarknaden. Självklart finns de som accepterar läget, är tacksamma över att över huvudtaget få leva och vara tillsammans med sin familj, och orkar därför inte klaga på det som finns. Men sedan finns också de som orkar engagera sig för en utveckling och förbättring. De flesta invandrare och flyktingar har ofta haft ett bra liv i sina forna hemländer; de är ofta välutbildade, framgångsrika och drivna, så jag har svårt för att bli förvånad över att de syns som engagerade och som en tillgång för områdets utveckling i Åhlströms rapport (som jag tagit del av i sin helhet och som jag tycker har många bra poänger).

Risken med att peppa områden som Dalaberg och Hovhult på detta sätt är att det framstår som att invånarna i princip är "nöjda med vad de har", och det i sin tur riskerar övergå till uppfattningen "de vill ha det så" eller "de behöver inga förbättringar". Det här tycker jag är farligt, och jag hoppas att de berörda är medvetna om vilka faror ett sådant skifte i uppfattning skulle innebära.

Den riktiga skyskrapan

Del av Carlias fasad

När jag var liten tyckte jag att byggnaden Hotel Carlia huserar i var den coolaste som fanns. När jag gick förbi på trottoaren och tittade upp svindlade det verkligen. Jag har så länge jag minns älskat hotell trots att jag aldrig faktiskt övernattat på ett, så ett hotell i en så imponerande skyskrapa blev för mig så klart något alldeles extra. Få skulle kanske kalla Carlia-huset för en skyskrapa, men den hade ju precis allt en skyskrapa har - stora fönster och många våningar.

Hotel Carlia

Åren gick och Carlia förblev något av en dröm. För något år sedan fick jag slutligen anledning att besöka Carlias foajé och ett av hotellrummen. Trots att korridorens väggar såg ut att höra hemma i ett Uddevallahem-hus, och trots att inredningen i (förmodligen det billigaste) rummet hade nötta tyger och blottad stoppning, så har inte drömmens speciella glans falnat nämnvärt.

Jag sökte till och med en ledig tjänst som hotellreceptionist där trots att jag varken har någon egentlig utbildning eller erfarenhet inom området. Jag behöver nog inte nämna att jag inte fick jobbet, men Carlia har fortfarande en speciell plats i mitt hjärta (och skulle VD:n av en underbar slump ringa mig imorgon och erbjuda en tjänst inom företaget skulle jag tacka ja utan att tveka).

Hotel Gothia Towers

Numera, när jag är i närheten av Svenska Mässan och Korsvägen i Göteborg, kan jag inte låta bli att blicka upp mot Hotel Gothia Towers magnifika byggnad. Att stå på marken och låta blicken följa glaskroppen upp upp upp mot himlen ger mig samma svindlande känsla idag som jag fick då av Carlia. Och förmodligen är Gothia Towers ett riktigt läckert hotell (det måste det vara! Har du sett hur cool byggnaden är?), och till och med läckrare än Carlia. Men ändå. Jag minns fortfarande alltför väl hur mitt barndoms hjärta alltid klappade lite hårdare när det var nära Uddevallas enda riktiga skyskrapa.

Älskade City - Uddevalla

När Uddevallas centrumutvecklare slutade knappt ett halvår sedan sade han sig vara stolt över bland annat kartskyltarna som kommit upp på fyra ställen i centrum (ett i varje väderstreck). Att ha kartor tillgängliga är säkert till stor hjälp för turister och besökare, ingen tvekan om det.

Skylt Norra Drottninggatan

Problemet med dylika informationsskyltar är att informationen snabbt kan bli gammal. Utan att ha sprungit runt till alla företag på skylten kan jag ändå konstatera att Boogie Kidz redan försvunnit, och att både Hemtex och Dressmann bytt grafisk profil. Hur många ändringar skulle motivera att skyltarna uppdateras?

På baksidan av skylten finns plats för annan sorts information. Än så länge har information bara funnits på dessa platser vid ett fåtal tillfällen, före jul senast, och innan det vet jag att de gapade tomma ett antal veckor, om inte månader. Så oftast ser de ut så här:

Skylt Norra Drottninggatan - baksidan

Ett lyft för centrum?

Jag föreslår att centrumutvecklarna ser till att anslagen först och främst finns, och sedan också hålls uppdaterade. Om inte med annat så finns alltid Uddevalla Kommuns samlade evenemang som i vart fall är bättre än gapande tomma plåtfält.

 Ett annat alternativ vore att låta företag, föreningar och andra intressenter skicka in information om små och stora evenemang runt om i nejden. Denna information skulle sedan sammanställas och sättas upp på dessa platser. Inte nog med att det skulle hjälpa till att sprida ett mer varierat kulturutbud, det skulle också göra skyltarna till något intressant för alla de uddevallabor som inte behöver en karta över centrum.

Kanske verkar det inte vara i centrumutvecklarnas intresse att göra gratisreklam för en trevlig kväll med logdans om det sker långt från centrum, men jag tror att ett centrum som också agerar som ett nav i staden får ett bättre anseende än ett centrum som vänder sig inåt och verkar blint för allt som inte händer runt Gallionen.