På Parkens förskola har man haft midsommarfirande. Det är fint. Det är inte lika fint att låta stången stå kvar flera månader efteråt. Som min trogna vapendragare påpekade när vi närmade oss: "Det ser ut som ett bränt kors".
Jag gillar idén med resandet av midsommarstången som en symbol för befruktande av jorden (eftersom det blandar bondromantik och mystik = sånt jag gillar), och då känns det bara fel att se symbolen för liv hamna i stå tills allt som återstår är död och förruttnelse. Om bygdens skörd har varit klen i år så skyller jag på den här stackaren till stång.
 |
| Växtligheten i närheten verkar dock inte ha tagit mycket skada... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar