19 aug.
Offentligt nöje.
Om något nöje kan kallas offentligt, så är det väl det, som nu någon tid kommer att beredas vår allmänhet genom den underhållningsmusik, som varje onsdags- och lördagsafton mellan 7-9 em. utföres i hamnen. Båten, på vilken musiken, en sextett ur Bohusläns regemente, är placerad, ligger förtöjd på älven mellan broarne. Men tror man måhända, att det är nog med hundratals lyssnare från de vid hamngatan öppnade fönstren eller de lyckliga, vilka i tid fått platser på de fåtaliga bänkarna "Unter den Linden"? Nej, det visade sig i lördags, att bortåt hälften av stadens invånare ville vara med om detta angenäma nöje och tåligt på stående fot tillbringade 2 timmar. Vad betyder detta? Nyfikenhet, säga de flesta. Vi ha dock en motsatt åsikt, vilken vi vid tillfälle skola taga oss friheten framlägga, nu endast erinrande om att människan lever ej allenast av bröd, utan någon lyftning måste beredas henne utöver den lekamliga, och den jordens nöjen förlossande andliga spis, som allför ofta erbjudes.(ur: Herman Rudebeck: Märkliga händelser från år 1873 - Axplock ur Bohusläns tidning jämte kulturhistoriska och andra samtida anteckningar, 1940 s. 41-42)
Jag blev glad när jag läste det här. Dels för att 'Unter den Linden' är ett så förtjusande smeknamn på området längs Bäveån, men mest för att halva stan kom för att lyssna på underhållningsmusik. Sånt händer liksom inte längre. (Okej, visserligen antas befolkningen 1873 varit knappa 6 000 personer enligt samma bok, men ändå!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar