En stad i Kalles våld?

Jag har alltid hört att Sverige står still under Kalle Anka på julafton. Jag har aldrig haft anledning att ifrågasätta detta påstående eftersom jag nog aldrig varit utomhus vid den tiden på julafton. Allting ändrades dock i år. I år gick jag ut på stan klockan 15, den heliga Kalle Anka-tiden.

Det som genast slår mig är att allt är ungefär som vanligt. Det går människor på gatorna och bilar susar förbi på vägarna. Några tobaks- och godisaffärer har öppet, ungdomar äter på MacDonald's, barnfamiljer är ute på promenad och stadsbussarna vajar i svängarna. Vilken besvikelse! Jag hade föreställt mig en öde, nästan spöklik stad, men det jag fick var ett helt vanligt, helglugnt Uddevalla.

Dock upptäckte jag några subtila skillnader när jag aktivt letade efter dem. Visst fanns det ovanligt få bilar på vägarna och parkeringarna, och visst tog några av centrums näringsidkare tillfället i akt att (nöjes)köra på Kungsgatan. Dessutom var det under några korta sekunder faktiskt tyst på Kungsgatan. Självklart inte mitt-ute-i-en-snötäckt-skog-öronbedövande-tyst, men ganska tyst. Tillräckligt tyst för att vara ovanligt.

Jag hittade en blogg vars syfte är att identifiera och analysera oskrivna, svenska, kulturella koder, och läste där om Kalle-timmen:

Because the BEST time to hit the road on Christmas eve is 2:45pm. The highways are empty. The roads are clear. There is no Christmas traffic. It's pretty much just us immigrants out there. And as much as they try to tell you - there really aren't THAT many of us.

Det är ju ingen hemlis att alla människor inte firar jul, men även om de inte gör det så har de knappast lust att hänga ute på stan när i princip inget är öppet. I alla fall tänker jag mig att det är så. I Uddevalla såg jag både invandrare och svenskar, och kan inte säga att den ena gruppen skulle ha varit större än den andra.

Enligt den här undersökningen gjord av Comhem bryr sig 15% av befolkningen inte ett dugg om Kalle Anka, och det är bara 50% som anser Kalle Anka vara det bästa julprogrammet någonsin. Däremot är det 79% som inte vill ta bort Kalle, vilket innebär att 29% av svenska folket gärna vill ha kvar tv-program som de anser vara dåliga i tablån (om det gäller hela året eller bara julafton förtäljer inte undersökningen).

Det är också bara 40% som säger att de måste få titta på tv på julafton. Det är inte så mycket. Jag kan alltså sluta mig till att mediernas Kalle-propaganda verkar onödigt överdriven. Kalle Anka har inte (längre?) svenska folket i sitt grepp. Vi är faktiskt fria. Tack och lov.