07 februari 2016

Förbättrad verklighet


Jag tog en bild på några av Stora Hellevigsgatans urcharmiga hus en snöig dag, men tyckte det var lite trist med tag:en på stolpen. Så jag tog bort den. Vips! har vi gått från en stad med kriminella subkulturer till en idyll. Om man bara tvättade bort allt klotter tillräckligt snabbt kanske vi slapp brottslighet över huvud taget?*


* Ifall det var oklart; jag är lite sarkastisk här. Visst är det mesta vackrare utan klotter, men man blir inte av med samhällsproblem genom att ta bort klotter.

06 februari 2016

Jul i februari


I veckan var jag och shoppade i Citygallerian på Clas Ohlson, och på väg ut suckade jag åt att julgrejer fortfarande sitter uppe. Jag suckade bara, för det är tyvärr typiskt för vårt centrum.

När något är på gång är energin på topp. Skyltar och affischer ska upp, informationen ska ut. Sen kommer den stora dagen, och det är som om luften går ur samtliga personer som på något sätt är inblandade. Informationen om det roliga som ska komma sitter kvar. Det är inte ovanligt att se lappar om evenemang som hållits flera veckor sedan.

Inte undra på att centrum kan kännas övergivet, när tiden verkar stå still.

Och inte en endaste ansvarig person tänkte "nej, det där ser inte fint ut längre".

Jul i Uddevalla 4 ever.

29 januari 2016

När vanligt folk börjar tänka som rädda smågangstrar

Jag läste Bohusläningens artiklar om trygghet och trygghetskänsla med stort intresse.  Budskapet var i korthet att uddevallabor känner sig otryggare än genomsnittssvensken, trots att det enligt brottsstatistiken inte finns fog för det.

Det är inte svårt att förstå varför människor är rädda. Trippelmordet skakade nog om väldigt många. Likaså Hovhultmordet.

Det som gör mig beklämd är dock kommentarerna, speciellt den som antyder att poliserna (som den betryggande brottsstatistiken kommer från) självklart känner sig trygga eftersom de har rätt att bära skyddsväst och skjutvapen. Det är ju precis den sortens mentalitet och resonemang som leder till att fler och fler beväpnar sig.

Det enda sättet att skydda sig med ett skjutvapen är att vara den som skjuter först. Visst, det kan hända att du hinner dra fram den om du blir överfallen och tvingad att försvara dig själv. Det kan också hända att du drar fram den och försvarar dig i förebyggande syfte. Som Hovhultmördaren kanske har gjort.

Om pistoler och andra vapen i var mans hand var den frälsande lösningen skulle det redan ha synts nånstans på denna stora Jord. Tills vidare får vi anta att fler skjutvapen bara leder till fler problem - inte större trygghet, varken för individen eller samhället.

Det är sorgligt att det ens ska behövas sägas.