Jag fyllde i Bohusläningens enkät om vad jag tycker är viktiga frågor inför valet, och när jag skickat in mina svar började jag fundera. Det kändes som att vi missat nåt, jag och Bohusläningen. Sen insåg jag vad det var.
Frågorna på slutet av undersökningen handlade om sådant som vikten av toppolitikernas kön, klasstillhörighet, yrkesbakgrund och utbildningsnivå. Men det viktigaste (enligt mig) togs inte upp alls, nämligen vikten av att politikerna är hyggliga människor.
För så här är det; det spelar ingen roll vilka siffror eller löften en politiker försöker övertyga mig med så länge personen också beter sig omoget.
Politiker verkar gilla att komma med passiv-aggressiva gliringar, ofta förtäckta som 'skämt' eller 'humor'. Det pratas ofta om politikerförakt, där folket ser ner på politikerna, men är det inte så att politikerna till stor del göder föraktet mellan sig själva?
Allt 'motståndarna' gör och säger är ju fel och dumt. Den andra sidan är alltid full av inkompetenta bakåtsträvare utan varken kunskap eller sunt förnuft. För partitrogna är det säkert jätteroligt att gotta sig åt alla svidande kommentarer som kastas fram och tillbaka mellan blockgränserna, men är det sådana människor vi vill ska styra samhället? Jag säger nej.
Jag vill att vår kommun ska styras av människor som respekterar alla, inte bara sina partikamrater. Jag vill att våra politiker ska kunna diskutera och debattera som vuxna människor, till och med på sociala media. Jag vill kunna se på våra politiker och känna att de jobbar för hela kommunens bästa, inte bara för sitt ego, sig själv och sina vänner.
Är det verkligen för mycket begärt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar