Dagen det snöade - del 2 / Villa Elfkullen

Jag älskar Villa Elfkullen.

Även om jag kanske inte nämnt det tidigare i bloggen, så borde det inte komma som någon överraskning precis...

Den här vintern har jag väntat på en riktigt snöig dag med klar himmel, och varm nog för att inte behöva riskera min älskade kamera. En sådan dag kom inte. Därför fick jag nöja mig med lite snö men relativt varmt.

Förutom den underbara villan finns ju även utsikten från paviljongen. Bäveån är sällan vackrare än här uppifrån.

Det visade sig att jag inte var den första som varit i paviljongen den dagen.

Den obligatoriska S4L-taggen.

Det bär alltid emot att lämna villan...

På väg tillbaka till stan måste jag alltid vända mig om på bron och blicka upp mot den lilla paviljongen på berget. Det känns overkligt att det bara var några minuter sedan jag själv stod där uppe. Här nerifrån ligger hela Villa Elfkullen som höljd i en drömsk dimma, och lyssnar jag noga kan jag svära på att villan och berget kallar på mig att komma tillbaka.

Dagen det snöade - del 1

Det är fortfarande snöigt på mina bilder, den här gången från Frankensberg. Igen. Jag var ju bara tvungen att gå dit för att njuta av snön till max. Som väntat var den dubbelt så ljuvlig på - och från - Frankensberg.

Just när jag tagit mod till mig och tänkte börja fotografera husen och gatorna, så dök bilen upp bakom hörnet och skrämde mig. Rätt typiskt.

Vårsnö

I går föll den obligatoriska "snön som kommer just när alla trodde det var vår". Det slår aldrig fel, det händer varje år. Kommunen blev nog tagen på sängen, för den första lilla plogen hördes först vid sjutiden...

Vårsnön brukar vara tämligen kortlivad, men en kort stund är bättre än inte alls, eller hur? Det är något med snö och snöfall, och hur det får världen att se svartvit ut som gör det så magiskt. Vackert. Rent. Lugnt.