Sedan måndag kväll har samtliga inlägg fått tillbaka sina bilder, och det "bara" ett år och en månad efter att jag meddelat att jag tänkte ta itu med det.
Dock har jag inte jobbat på det så länge, utan bara sedan juli. Så tre månader tog det.
Sammanlagt var det 3 433 bilder som behövde komma upp igen.
Att gå igenom drygt fyra år av bilder visade sig vara mer medryckande än jag trodde var möjligt (därmed inte sagt att det var enbart trevligt. Det var rätt jobbigt också). Förutom att jag förälskade mig i var och en av årstiderna i takt med att jag gick igenom dem, så blev jag också ibland förvånad, imponerad, förfärad, generad och road av mina egna inlägg. Bitvis har det var en mycket märklig upplevelse.
Rent konkret har det också hänt några saker. Bland annat har jag lagt till och tagit bort etiketter där jag sett att det ser tokigt ut. Minst två inlägg har försvunnit helt och hållet. I det ena fallet handlade det om ett tips på en sajt-länk som inte längre leder någonstans. I det andra fallet handlade det om en skärmdump som jag inte hade sparad och som jag helt enkelt inte ville återskapa eftersom innehållet enbart gav mig avsmak nu.
Ett par inlägg har också fått nya bilder, som jag i sista sekund ratat förra gången de skulle publiceras, men nu inte kunde minnas varför.
Så för att fira denna stora händelse, varför inte utforska några av mina etiketter och titta på bilder? Till exempel kan den som är intresserad se vad jag älskar extra mycket, eller snöa in sig på sin favoritårstid (vår, sommar, höst, vinter, och om man inte gillar den grå vintern finns det en etikett för snö också), ta en titt på fåglar och djur (som också inkluderar insikter) jag fotograferat, eller njuta av blommor och växter. Självklart finns också något för de som är mer intresserade av Skeppsviken, Skalbankarna, centrum, kyrkogårdar och berg. Den som känner sig manad att ta del av min dumma humor kan så klart också göra det.
Nu fortsätter vi framåt!
11 oktober 2017
19 juli 2017
Ensam på bussen
Jag åkte tvåans buss hela vägen från Torp till Kampenhof, och inte en enda person klev på under hela sträckan.
En sån här monumental händelse måste man blogga om.
En sån här monumental händelse måste man blogga om.
05 februari 2017
Bloggen fyller 6
Igår fyllde bloggen lika många år som adresser jag bott på - alltså sex.
Sex år. Det är länge. Visst, det senaste året har det varit alldeles för tyst här. Jag har förklarat varför det varit tyst, och det finns flera anledningar till att det inte blivit mycket bättre sedan dess. Flera små anledningar, men inga bra, som tur är.
Så grattis, bloggen!
Och stort tack till alla som följt den genom åren.
(Jag hade tänkt lägga upp en bild också, men image hosting-sajten jag valt att använda ligger nere på grund av underhåll idag. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Haha-uhuh.)
Sex år. Det är länge. Visst, det senaste året har det varit alldeles för tyst här. Jag har förklarat varför det varit tyst, och det finns flera anledningar till att det inte blivit mycket bättre sedan dess. Flera små anledningar, men inga bra, som tur är.
Så grattis, bloggen!
Och stort tack till alla som följt den genom åren.
(Jag hade tänkt lägga upp en bild också, men image hosting-sajten jag valt att använda ligger nere på grund av underhåll idag. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Haha-uhuh.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)