Det är med sorg i hjärtat jag tagit dessa bilder. Snart finns inte huset längre. Byggnaden har tydligen
förfallit en längre tid utan att ägaren velat/kunnat göra något åt detta, och nu är det klart att det ska rivas. På platsen ska det bli "attraktiv" parkering tills det blir klart om/när ett nytt hus ska byggas på dess plats.*
Jag hoppas innerligt att det nya huset inte kommer att följa trenden för
nybyggen. En könlös koloss av stål, slät betong och glas passar helt enkelt inte in på platsen. Det bästa vore såklart att bygga nytt med en fasad starkt inspirerad av den gamla, med sten, pelarvalv och smyckade fönsterkarmar, takskägg och väggar.
En tid sedan publicerades en artikel via
Bohusläningen med ett förslag på hur man ska kunna förhindra att fastigheter får förfalla, och jag tycker att allt som kan förhindra att äldre byggnader negligeras för att sedan "tvingas" rivas är bra.** Jag skulle gärna se att Uddevalla centrum, och speciellt Kungsgatan, var mer än bara summan av fastighetsägarnas nycker och insatser. Ett helhetstänk vore mer än välkommet, och väl inte för mycket begärt?
---
Rubriken: Jag är ledsen, men för mig är huset förknippat med Rubb & Stubb, ingen Jernhandel.
* Dessvärre har jag ännu inte lyckats hitta (!) artikeln som behandlar tomtens framtid online på bohusläningen.se, kanske finns den inte? Publicerad i papperstidningen var den i alla fall i förra veckan.
** Däremot vill jag protestera bestämt mot bilden av staden som ett "gemensamt vardagsrum" då det inte översätts till "ett rum där man gärna vill vara, kan umgås och där man underhåller gäster", utan till ett högst medelklassaktigt "ett rum som ska vara fint, fullt av dyra saker, och där inga fula, oönskade element får finnas". Med andra ord, bort med de som inte har pengar.
