Jag träffade en katt vid Villa Elfkullen. Ögonen skimrade på ett sätt jag aldrig sett en katts ögon skimra förut. Det såg så kallat inte 'normalt' ut, men vad vet jag egentligen? Katten var fin. Och jag är glad och tacksam för att jag fick träffa den under en kort stund.
Vi tittade nämligen på varandra ett tag. Sedan började den smyga. På vad vet jag inte, men medan den sakta rörde sig fram genom det höga gräset fascinerades jag av den. Kanske på ungefär samma sätt andra fascineras av större kattdjur som smyger på sitt byte.
Det var vackert. Och jag blev rörd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar