23 april 2013

Tillbakablick till våren 2009 (och 2011)


Datumet 19 april fastnade i mitt närminne i och med sädesärlan, och jag råkade få syn på en fotomapp (bland många) med samma datum, fast år 2009. Då hade jag varit i Hasselbacken och tittat på överflödet av vårfärger, så jag bestämde mig för att pigga upp bloggen med några av de gamla bilderna.



Sedan såg jag att det finns ett inlägg från samma datum, men år 2011, och där finns ännu fler blommor att njuta av.

Pinsamt att andra tigger?

Bohusläningen diskuteras tiggare, och det är ett väldigt tydligt exempel på "vårt gemensamma vardagsrum" att vilja få bort tiggarna från gatorna av den enkla anledningen att folk tycker det är 'jobbigt' att se dem.

Börjar man på olika sätt avvisa oönskade människor från centrum, är det bara ett steg från att börja avvisa andra grupper också. Så frågan är vilken grupp som skulle komma härnäst? 'Alkisarna'? (Vi är i och för sig redan på väg dit.) Ungdomarna? Folk som inte ser ut att ha pengar? Folk som inte avser köpa något i affärerna?

Det som får mig att skratta är dock föreställningen att om man tillåter den där ena, eller de där få tiggarna, så kommer vi snart få se hundratals sitta längs husfasaderna. Det är en konstig värld vissa väljer att leva i.

19 april 2013

Här säljer vi känslor och livsstilar

Alla bilder är lånade från HSB:s sida för Kronolotsen.
Jag roade mig med att titta på bostadsannonser en kväll, och såg att det fortfarande finns lediga bostadsrätter på Kronolotsen. Nybyggt och centralt som det är trodde jag att det snabbt skulle fyllas med människor som inte vill flytta på sig i första taget.

Hur som helst. Jag tittade på bilderna, och blev fundersam när jag såg den här:


Fönster ner till golvet, och med riklig växtlighet utanför. På vilken sida av huset kan den där lägenheten ligga? Så stora fönster finns väl förresten inte på hela huset? Jag fick snällt inse att bilden inte är från samma hus.

Jag har förstått att mäklare sällan säljer bostäder numera, utan livsstilar; eller snarare möjligheter till en viss livsstil. Förutom bilderna på exteriören, säljer de alltså lägenheterna med konceptbilder. Det är den konstruerade känslan som är kopplad till huset som är det viktigaste.



Vilken känsla man ska få av Kronolotsen är övertydlig: inga skor, bara fötter, trägolv, 'naturliga färger'. Och om man inte gillar att titta på bilder kan man läsa början av presentationstexten istället:
De bara fötterna tar första stegen över det lena ekgolvet.
Klockrent. Det är den här livsstilen man ska vilja ha för att bo där. Varför är inte alla lägenheter redan sålda? Har det kanske med den här bilden att göra?


Det står inte uttryckligen att Kronolotsen är ett seniorboende, men bilden med det seniora paret talar sitt tydliga språk, och säljtexterna nämner till exempel inte barn alls. (Bohusläningen däremot har inget emot att ta s-ordet i mun, och tydligen inte heller HSB själva när de presenterar huset (s. 8) för potentiella köpare.)

Men av alla bilder gillar jag ändå den här sista bäst.


"Detalj från gården" är beskrivningen. Det är så härligt surrealistiskt att man väljer att ha en närbild på en av lamporna på gården, istället för, tja, jag vet inte, en bild inifrån en lägenhet, eller balkongen, eller trapphuset, eller utsikten, eller nästan vad annat som helst.

Eller får man där-vill-jag-bo-känslan av lampan om man tillhör den rätta målgruppen?

14 april 2013

Uddevalla - den bästa staden (om du vill)


Den här installationen är så bäst. Den ser kanske inte så häftig ut, men tanken bakom är desto vackrare. På de inplastade lapparna står mindre kända (förvånande) fakta om Uddevalla; till exempel att världens första supermodell var härifrån, och att Ulrika Eleonora år 1718 mer eller mindre utropade sig själv till drottning på Kungstorget.

Även om roliga, historiska fakta inte kan göra mycket åt dagens taskiga självbild och frustrationen över hur saker och ting sköts i Uddevalla, så värmer det mitt hjärta att det finns någon som vill försöka gaska upp oss.

För även om det skulle kunna se ut som om jag själv ligger bakom idén och installationen, så är det inte så. Jag vet inte vem eller vilka som är ansvariga (enda ledtråden är "U:s"), men jag skulle vilja trycka deras hand och säga tack.



Jag hoppas att det faktum att lapparna fått sitta kvar sedan i julas tyder på att många fler än jag har blivit glad av dem.